De allra flesta stenmurarna i dagens odlingslandskap är anlagda under 1800-talets andra hälft. Då rensades många åkrar från stenar och odlingsrösen som sedan gav lättillgängligt byggnadsmaterial för att markera gränser och hålla ute kreatur från grödor.
Stenmurar har ofta höga naturvärden och är en viktig funktion i ekosystemet genom den variation de skapar i jordbrukslandskapet. De utgör livsmiljöer och spridningskorridorer för många växt- och djurarter som till exempel lavar, mossor, grod- och kräldjur, insekter, spindlar, fåglar och smådäggdjur. Därför omfattas stenmurar i jordbrukslandskap av ett generellt biotopskydd som innebär att de inte får skadas.
Stenmurar ger vindskydd och värme. Ofta finns en del naturlig växtlighet längs stenmurar med örter, träd och buskar. En tillflyktsort för många djur och växter i ett i övrigt hårt brukat landskap. Miljön kring stenmurar är ofta torr, ljus och varm, vilket ger goda livsmiljöer för ormar, ödlor och insekter. Stenmurar kan också vara viktiga som övervintringsplats för landsnäckor, groddjur, ormar och ödlor. Flera fågelarter som exempelvis stenskvätta använder stenpartier i murar och rösen som boplats och utsiktspunkter.
Exempel på ekologiskt funktionella stenmurar
Biotopskyddad stenmur som utgör både spridningskorridor och livsmiljö för en rad organismer.
Stenmur som utgjort gräns mellan skog och jordbruksmark. I dag angränsande mot cykelbana. En naturlig struktur har behållits. Stenmuren skulle kunna byggas på med ytterligare rader som en förstärkt kompensationsåtgärd. Större solbelysta stenmurar med håligheter gynnar kräldjur och fåglar i större utsträckning.
Stenmur med naturlig struktur som sparats. En bredare kantzon mellan muren och den hårdgjorda marken hade gett muren en mer naturlig ekologisk funktion.
En stenmur som inte är biotopskyddad då den omges av skogsmark men som ändå utgör ett värdeelement i landskapet. Stenmuren kan vara en livsmiljö för grod- och kräldjur samt fåglar då den har naturlig och väl uppbyggd struktur.
Exempel på återuppbyggda och nyanlagda stenmurar
Estetisk anlagd stenmur i en rondell med tydlig barriäreffekt och dålig ekologisk funktion då den är isolerad och inte länkar samman andra naturmiljöer.
Estetisk anlagd stenmur med begränsad ekologisk funktion. Naturliga vrår och skrymslen saknas. Kortklippt gräsmatta utan träd och buskar och ingen konnektivitet (sammanlänkning) med omgivningen. En vegtechmatta har lagts ovanpå med fetbladsväxter som kan utgöra födokälla för insekter. I övrigt saknas tyvärr lämpliga livsmiljöer för insekter i området.
Två exempel på stenmurar som är återuppbyggda/flyttade med naturlig gräsmark på båda sidor. Naturlig struktur med gott om håligheter och skrymslen. Planeringen är viktig för placering av stenmurar om de ska ha en ekologisk funktion. De bör inte vara för låga eller smala och helst ha en varierad struktur. Konnektivitet med naturmark, stenrösen, småvatten eller andra spridningskorridorer som gröna stråk förstärker biotopvärdet. Stenmurar i solbelysta lägen är än mer värdefulla. En återuppbyggnad av gamla stenmurar med lav- och mossflora bör göras med en viss försiktighet. Stenarna bör placeras med de moss- och lavbevuxna sidorna utåtvända.
Nyanlagd stenmur med naturlig gräsmark på ena sidan som ökar biotopvärdet på stenmuren. En mer varierad stenstorlek hade ökat värdet ytterligare. Närheten till gång- och cykelbanan kan innebära för stor störning för att attrahera fåglar och djur.
Anlagd stenmur längs gång- och cykelbana med naturmark på andra sidan. Något låg men har ändå ett visst biotopvärde.